Vi åkte in till Malmö vid 14 tiden. 
Hämtade upp F o J o körde till saluhallen. 
Trodde där skulle vara mer att handla med hem. Men vi köpte svindyra glutenfria kex o en påse gårdschips, allafall. 
Supermysigt ställe att käka på/i. 
O även sen till sommaren på uteserveringen. Men mysigt att bara strosa runt o dregla lite på glaset till de oemotståndliga pralinerna! 
Nu hade vi ju bestämt att vi skulle laga mat hemma. 


Så körde vi till Ica maxi i västra hamnen i stället. 
Vi köpte varmrökt lax, grillad kyckling, blåmusslor, ost o kex, sötpotatis pommes o lite foccacia o baguett till de icke glutenallergiska.  Jag fick nöja mig med de dyra kexen😝 men de var supergoda! 


J gjorde moule marini’eres 😋 som vi åt till förrätt. Alltså, det är bara så gott!! Lätt en favoriträtt! 
Sen hade vi ju allt det andra oxå, o vi blev då mätta, kan jag säga! 
Vi drack kaffe o JAG tyckte det var gott igen, tjoho! Det varar väl en vecka nu fram tills nästa CG. 
Vi såg mellon o sen körde vi hem. Tanten här är icke så Kvällspigg längre 😴


Sen igår när jag vaknade, eller slog upp ögonen allafall, så var jag så trött! Jäklar vad seg o tung kroppen var. P gjorde frukost på sängen 💕 till oss. 
Efter duschen blev det fåtöljen. P skulle köra o tvätta bilen o jag ville tvunget med. Dock halvsov jag när han gjorde det... När vi kom hem gick jag bums o la mig. Somnade o sov 2 timmar, men var lika trött ändå. 
Okej, Fine, jag vet ju varför åtminstone o det är bara att gilla läget o glädjas åt de två senaste dagarna. 

Måste dock erkänna 😱
Det blev ingen promenad igår! 
Det e ju fan! 
1:a gången sen den 16/1 som jag inte går! 
Jag vet, fy på mig o bot o bättring! 
Men hjärnan hade totalt glömt bort det o vid 20 kom jag på det:
Fasen, jag har glömt att gå! 
O då var det ju så dags... visst jag hade kunnat ge mig ut då, men nätack, icke här i skogen, vid den tiden när vildsvinen har kalas både här o där. 

Trött idag oxå o jag känner av min endometrios... 😡 
Höften (eller det är längre in men i höfthöjd) 
har börjat jävlas igen o jag vaknar av den på nätterna. Cortisonet o cellgiftet håller allt detta lugnt den 1:a o in i 2:a veckan. 

Det är en sån befrielse när jag inte har ont! 
De 2 senaste åren har varit för jävliga! 
Så jag fasar faktiskt lite för dagen när cellgiftsbehandlingen är över. Om det ska komma tillbaka med full kraft igen...
 Hur konstigt det än låter! 
Aja, den tiden, den sorgen som sagt! 

Puss o kram 

(null)
Saluhallen 
(null)
Snart dags att äta 
(null)
Moule marini’eres 
(null)
Fiskdisken på Malmö saluhall 
(null)

Den rätt öde uteserveringen 

Kommentera

Publiceras ej